För tredje året i rad är det dags att göra en summering av det fotografiska året som har gått.
Jag har under året mestadels hållt mig hemmavid igen, men gjort några enstaka avstickare lite längre avstånd, och faktiskt genomfört en utlandsresa under försommaren till Island. Mer om den går att läsa till vänster under "Travel blogs".
Jag har under året mestadels hållt mig hemmavid igen, men gjort några enstaka avstickare lite längre avstånd, och faktiskt genomfört en utlandsresa under försommaren till Island. Mer om den går att läsa till vänster under "Travel blogs".
Vinter
Året inleddes som vanligt runt Ölands södra udde för att fortsätta på "projekt skärsnäppor". Efter att ha sett inspirerande bilder från andra naturfotografer som Niclas Ahlberg och Tobias Gjerde har jag en dröm om att fotografera dessa arktiska vadare i en rejäl snöstorm, flera besök gjordes under vintern i ett försök att få till den där drömbilden jag föreställer mig. Tyvärr blev det inget denna säsong heller, utan hoppas på vintern 25/26 istället.
Vinden låg på, men snön uteblev och kom istället som regn.
Under den 11/1-2025 skulle det blåsa upp till rejäl storm, med ett vattenstånd på c.a en meter över normalvärdet gjorde jag mig redo och körde mot södra udden. Bitvis riktig ölandsfåk med svårt att ta sig fram kände jag mig hoppfull om att få till mina drömbilder. Men när jag passerade Grönhögen klarnade himlen upp, vinden låg fortfarande på och istället möttes jag av en nästan översvämmad södra udde.
Med en fotokompis, Magnus Renmyr (Instagram) spenderade vi förmiddagen i den piskande vinden med att fotografera måsarna som födosökte obehindrat i stormen, skärsnäpporna såg vi inte till, troligtvis hade de tagit skydd i någon annan vik.
Det hade ryktats om att 2025 var ett invasionsår av fågelarten Tallbit, en mycket nordlig arktisk fågel, som c.a var femte år beger sig ner i landet i rejäla flockar för att tömma rönnar och andra bärträd. Vad som först verkade riktigt lovande tappade fart när flockarna närmade sig mellersta småland. Utöver en enstaka fågel vid revsudden, och en liten flock som syntes en dag i nybro blev det att ta bilen till Växjö för att försöka få syn på denna mystiska (och för mig nya) fågel.
Väl framme i Växjö tog det närmare en timme innan jag lyckades navigera mig rätt i stan. Men där satt de, tyvärr rätt oroliga den dagen jag var på plats och fototillfället blev kort.
Jag fortsatte att observera mina lokala träd efter tallbitar, men det var istället trastarna som tog för sig och tömde träden. Men Rödvingetrasten blev ett nytt kryss för mig, så alltid något.
Rödvingetrast, hona/ungfågel tallbit och andra vinterbilder.
Efter att sidensvansarna hade uteblivit under hösten 2024 dök det plötsligt upp en rejäl flock bara något kvarter från mig, en kompis Mattias Renhorn (Instagram) informerade mig och jag var snabbt på plats under mina lunchraster.
Fåglarna hade för (i mitt fall) ovanlighetens skull valt träd av paradisäppel istället för sina vanliga rönnar. Det gav lite annorlunda men välkomna perspektiv, särskilt mot de färglada husväggarna.
Fåglarna hade för (i mitt fall) ovanlighetens skull valt träd av paradisäppel istället för sina vanliga rönnar. Det gav lite annorlunda men välkomna perspektiv, särskilt mot de färglada husväggarna.
Mot mars till var det dags att dra på sig vadarstövlarna och ge mig ut till den "vanliga" viken vid Ängöleden, centralt i Kalmar. De första paren av skäggdopping har återvänt och har börjat hävda revir. Även här har jag en drömbild av sjögräsdans i motljus, något jag inte lyckats med än. Under våren såg jag minst 7st spel, men antingen är jag eller fåglarna fel positionerade för att få till just den där önskvärda bilden.
Blandade bilder från viken
I månadsskiftet februari/mars är det dags för gråsälarna att föda sina kutar. Jag har länge gått och funderat kring var sälarna som spenderar så mycket tid vid Ölands södra udde har sina kutar då jag aldrig sett någon.
Med några kalla dagar och optimala förhållanden spanade jag ut över det grunda istäcket efter en vit kut, men utan framgång. Ett återbesök två veckor senare visade sig att jag nog inte hade spanat tillräckligt, för där låg den och höll på att byta till sin vuxenpäls för att klara sig i vattnet.
Med några kalla dagar och optimala förhållanden spanade jag ut över det grunda istäcket efter en vit kut, men utan framgång. Ett återbesök två veckor senare visade sig att jag nog inte hade spanat tillräckligt, för där låg den och höll på att byta till sin vuxenpäls för att klara sig i vattnet.
Inte långt bort hittade jag även en död utmagrad kut, dödsorsak är svårt att spekulera i som hobbyfotograf utan några riktiga meriter, men ett överfiskat hav i kombination med mer kallt regn istället för isolerande snö är inte optimala förhållanden för nyfödda sälar att klara sig i.
Mer skäggdoppingbilder från runt om i centrala Kalmar samt andra vårbilder.
Jorduggla, fotograferad vid Kapelludden på nordösta Öland i slutet av mars, det brukar alltid dyka upp ett par här runt denna tiden och äntligen var jag på plats vid rätt tidpunkt
I ett försök att vidga mitt fotograferande från enbart fåglar, och i en kreativ torka hade jag börjat att kolla på att införskaffa mig ett undervattenshus till min äldre Nikon Z6. En väldigt dyr investering som därför fortfarande går och släpar. Istället valde jag en mer...kreativ vinkel.
Jag hade sett en annan fotograf Mateusz Piesiak (Instagram) som nyttjat ett akvarium för att fotografera i grunda vikar. Jag åkte till min lokala akvariehandel och...de hade såklart inget lämligt. Men jag lämnade butiken med ett terrarium istället. "Borde väl gå" tänkte jag.
Sagt och gjort, det fungerar super, förr eller senare börjar det väl läcka men då hoppas jag att jag är snabb nog att få upp kameran. En anti-glid matta från biltema fick komplettera uppsättningen för att grejerna inte ska studsa runt allt för mycket.
Jag hade sett en annan fotograf Mateusz Piesiak (Instagram) som nyttjat ett akvarium för att fotografera i grunda vikar. Jag åkte till min lokala akvariehandel och...de hade såklart inget lämligt. Men jag lämnade butiken med ett terrarium istället. "Borde väl gå" tänkte jag.
Sagt och gjort, det fungerar super, förr eller senare börjar det väl läcka men då hoppas jag att jag är snabb nog att få upp kameran. En anti-glid matta från biltema fick komplettera uppsättningen för att grejerna inte ska studsa runt allt för mycket.
Runt mitten av april brukar mitt nästa projekt starta, det handlar om fisktärnor som har bosatt sig strax söder om Kalmar. Längs en smal väg som löper genom ett bostadsområde med mycket vikar fiskar de ivrigt under hela försommaren i ett parningsspel, hanen ska visa för honan att han är en skicklig jägare som hittar tillräckligt med mat för båda + ungar.
jag har hittat ett ställe, som i eftermiddagssolen ger riktigt fint motljus. Jag har en plan att få en av tärnorna precis när de har dykt och kommer upp med en fisk i näbben, något som har varit mycket mycket lättare på pappret än i praktiken.
Under denna period fick jag ett SMS av en kompis vid namn Arvid (Instagram). "Har du fotat tjäder någon gång? Det finns en spelgalen tupp som tagit en sommarstuga som sin area inte långt från mig"
Jag som aldrig har fotat tjäder var snabbt på bollen och visst var den på plats när jag kom. Med stor näbb som man inte vill ha allt för nära fingrarna var det ett mycket spänannde motiv att jobba med och röra sig runt. Stor respekt krävdes men väldigt roligt att få se. Tyvärr hade jag enbart en eftermiddag där i lite väl hårt ljus, men ytterligare ett kryss på min långsamt växande lista. Framförallt en fantastisk naturuppelvelse 😃
Fler blandade vår och försommarbilder
Hemkommen från Island var jag snabbt tilbaka i mitt projekt med tärnorna, de flesta hade nu slutat fiska i den bakbelysta viken som passade för min uttänkta bild, inget resultat i år heller, men kanske under 2026.
Istället inte långt bort från den viken finns en badbrygga. Kanske 15 meter från bryggan finns en liten ö med skrattmås, men även tärnor som gjorde sina matöverlämningar, jag hade redan varit här en stund tidigare på våren, men nu var det alltså dags igen.
Under den här tiden hade jag även öppnat min första större utställning vid Naturum Ottenby. En riktigt stor milstolpe som jag blev väldigt nöjd över när allt föll på plats. Kunde man inte besöka utställningen ligger den digitalt här på hemsidan under "Exhibitions"
Mer sommarbilder
Efter att ha fått upp ett intresse för fjärilar under sommaren hade jag börjat besöka Gårdby sandhed, en riktigt fin lokal för framförallt små fjärilar kallade blåvingar. Jag hade sett inspirerande verk av Stig-Erik Eriksson (Instagram) och ville såklart testa lite själv.
Under sommaren är en av höjdpunkterna som fågelfotograf alla arktiska vadare som ska passera genom norden på väg mot sina övervintringsplatser längs europa och afrika. Efter en första stöt med enstaka kärrsnäppor tog allt plötsligt ett abrupt slut och kom inte igång förens ovanligt sent på säsongen.
Istället släpade jag ut mitt terrarium använt för paddorna, nu utrustat med blixt och fotograferade maneterna som uppehöll sig vid den vanliga vadarfågel-lokalen.
På väg hem från Seby läge efter ett misslyckat vadarförsök stannade jag till vid ovan nämnda gårdby för att leta fjärilar. Utan någon större framgång började det allt efter som trilla in fler och fler tornseglare och svalor, jagandes på låg höjd. Det visade sig att flygmyrorna svärmade direkt efter regnet. Till slut stod mitt i flocken och det var helt klart en av de häftigaste naturuppevelserna jag har varit med om.
Det dröjde som sagt ytterligare några veckor innan resterande vadare började att trilla in. Flera gånger åkte jag på ren chansning till Seby-läge vid östra öland och kom fram till absolut ingenting. Men efter många många bilresor fick jag till slut en nästan perfekt kväll med stilla vatten och skiftande himlar.
Om jag ska försöka att välja någon specifik höjdpunkt under året som gick, är en av kandidaterna, om inte vinnaren rent av de lappugglor som plötsligt dök upp väst om Kalmar. Via ett felaktigt inlägg i artportalen råkade en häckning röjas, och vad som hade kunnat sluta i katastrof blev istället en fantastisk naturupplevelse där många skådare och fotografer fick ta del av denna uggla och dess två ungar.
Alla visade stor respekt och gav fåglarna gott om utrymme, relativt obrydda höll de sig på ungefär samma plats under de totalt 11 besök jag hann med under sommaren.
Alla visade stor respekt och gav fåglarna gott om utrymme, relativt obrydda höll de sig på ungefär samma plats under de totalt 11 besök jag hann med under sommaren.
Med lappugglan spårlöst försvunnen var det dags att leta nya projekt. Ett ovanligt stort antal tornfalkar passerade över ölands södra udde, och en hel del ungfåglar var väldigt orädda och lättarbetade. Väldigt kul som fotograf att komma så pass nära en rovfågel
Mer blandade sensommar och höstbilder
En dag i oktober plingade det till i telefonen, i det lokala fågellarmet stod det "Nötkråka under cembratallarna vid vattenverket". Efter två år hade en lokal "kändis" dykt upp igen. Under hösten kommer oftast en, ibland flera nötkråkor för att samla frön från de 6st cembratallar som finns vid vårat lokala vattenverk, tyvärr är det tillträdesförbud på området så man får fotografera genom ett gallerstaket, men detta verkar nötkråkan förstå och är totalt obrydd om att det står någon med stort objektiv och fotograferar.
Extra roligt att få nyttja min nya utrustning jag införskaffa sent förra sommaren på denna fågel i mindre än optimala ljusförhållanden.
Om lappugglan är den roligaste upplevelsen i år, är sidensvans-invasionen som började sent oktober och kulminerade i början av november garanterat plats två.
Det hade börjat skrivas om en del sidensvansar runt de östligaste delarna av stan, jag begav mig ut och kom hem utan bilder, men visst, en flock på säkert 150 individer flög runt. Ganska mycket.
Efter detta verkade denna flock enbart att växa i storlek, under de sista dagarna i oktober och början av november var det säkert upp mot 800-1000 individer som rörde sig. Träd som såg ut att ta flera dagar att tömma rasslade bara till, det regnade löv och när fåglarna väl blev störda och lyfte var trädet nästan tomt.
Jag var ute, före och efter jobbet samt under lunchrasterna, det här fick jag inte missa.
Under slutet av november kom en köldvåg över sverige. En grönlandsblockering gjorde att vi fick en liten snöstorm, lika fort som den kom var den borta. Men såklart superroligt att få ge sig ut och se vad man lyckas med.
Jag hade fått inspiration via en fotograf, Terje Kolaas (Instagram). Han nyttjade en blixt i snöfall, något jag gärna ville ta och testa och nu var möjligheten här.
Jag hade fått inspiration via en fotograf, Terje Kolaas (Instagram). Han nyttjade en blixt i snöfall, något jag gärna ville ta och testa och nu var möjligheten här.
Resultatet av en svag blixt i snöfall, de snöflingorna närmast dig som fotograf lyses upp och ger lite mer djupkänsla
